tybban

En redogörelse och analys av nuläget !!

Undertecknad har länge varit med i debatten avseende vårt Cykelförbund, endast då på förbundets årsmöten.
 
Samt cykeltinget som numera har avskaffas av styrelsen något helt ofattbart, och våra övriga interna möten samt aktiv genom ett antal mail och motioner, avseende tankar och förslag.

Dessa kontakter och möten har varit inofficiella alltså interna för vår sport, undertecknad har aldrig framfört sina syn-
punkter i officiella sammanhang utanför cykelsporten., exempelvis till media.

Men det som under senare tid hänt föranleder mig, att få till en mer öppen debatt om den rådande situationen inom Svensk cykel.

De protokoll som numera skickas ut är totalt intetsägande, och det är nästan som man kan tro att Svenska Cykel -förbundet centralt blivit en hemlig klubb, där det upplevs att informationen ut mot distrikt och föreningar är till skada.

Den viktigaste orsaken till att undertecknad numera går över till att skriva i en blogg är att ordförande och vissa av SCF´ s ledamöter i styrelsen inte tar till sig konkreta tankar och lämnade idéer och förslag, de behöver inte alltid vara de bästa men klarar man inte av att diskutera dem med en förslagsställare, hur har man då tänkt sig i det upplägg som pågår avseende "Projekt Svensk cykel" där man vill få in 50 personer att tycka, den sorteringen blir intressant att följa för där kommer enbart särintressena att dominera, helheten för vår organisation går inte att lösa den vägen.

Det måste vara vår högsta instans som är den valda styrelsen som måste lägga ribban, och därifrån få stöd av dessa 50 personer, det måste vara helheten som skall utgöra vår bottenplatta att gå ut ifrån i den kommande organisationen.

Det har under lång tid riktas rätt omfattande kritik mot vårt förbund centralt utifrån cykel Sveriges djupa led alltså mot styrelsen, kommittéerna och inte minst hur kansliet hanterat olika frågor under senare år, i form av en maktfullkomlighet utan hänsyn till den värdegrund som en idrott inom RF-familjen borde luta sig emot i hanteringen av de olika fråge -ställningar som framförts.

För att börja med styrelsens arbete så har det under de senaste 5 åren fattas en ledare, det har förvisso funnits en ordförande, men att leda en organisation oavsett om det är ett företag eller en idéell organisation, så behövs det ett krafftfullt ledarskap och detta har tynat bort fullkomligt, och är nu nere under vattenyttan.

Som en följd av detta så har de nya ledamöter som kommit in i styrelsen, som utöver att vara ledamot i styrelsen, också har uppdraget att vara ordförande i varsin kommitté med ansvar för att de beslut som tagits på årsmötet blir applicerade ut i våra distrikt och föreningar, allt enligt våra stadgar och de fattade årsmötets besluten.

Den valberedning som arbetade under valen till årsmötet i mars 2009, upplyste undertecknad om att de var inte deras uppgift att söka arbeta på det sättet, att de som åtog sig ett styrelse uppdrag var medvetna om att även ha ansvaret för en kommitté, som i sak hade ansvaret för att de beslut som togs på årsmötet kom till distriktens och föreningarnas vet -skap och där blev genomförda i verksamhet.

Vad var annars meningen med dessa kommittéer då denna organisation infördes inom Svensk cykel jo, att de skulle innehålla 3 ledamöter önskvärt en ledamot från varje landsdel plus ordförande, för att därigenom skapa en demokratisk formel som utgjorde en kommunikationskanal, för att styrelsen centralt skulle känna av önskemålen utifrån cykel Sverige.
 
Det är orsaken till att vi idag i våra distrikts & föreningsstyrelser har utöver ordförande, sekreterare och kassör 1 tävlings- ansvarig = ledamot, 1 motionsansvarig = ledamot, 1 ungdomsansvarig = ledamot och1 utbildningsansvarig = ledamot och därtill tidigare en ledamot från styrelsen som hade den mycket viktiga kommittén, nämligen "Distrikts & förenings -utvecklingaskommittén", som ledamoten Thomas Rehn tog bort för han hade inte förstått varför den heter det den gör, och den viktiga roll den hade att spela ner i vår organisation.

Och vilken roll den skulle verka inom, om det var som så att Thomas Rehn inte förstod betydelsen av denna kommittés nödvändighet, så borde den övriga styrelsen sammantaget förstått bättre.

Som det nu blivit så har de valda ledamöterna med sitt ansvar helt missförstått sin roll, en kommitté består inte av en ledamot, ej heller av två ledamöter från styrelsen, ej heller att man slagit ihop de kommittéer som årsmötet beslutat om genom en fastställd verksamhetsplan, andemeningen med detta var och är att de olika kommittéerna skulle föra ut det årsmötet beslutade om, enligt den sittande styrelsens förslag avseende verksamhetsinriktning, som skall vara gällande i praktiskt arbete för det kommande arbetsåret, intill nästa årsmöte.


För att ta det innevarande året som ett exempel, så är det bara motionskommittén som någorlunda följt detta upplägg med att kommunicera med och mot sin målgrupp, den verksamhetsplan som årsmötet lagt fast skall av respektive kommitté kommuniceras via ledamöterna i respektive kommitté ut mot distrikt och föreningar för att på ett konkret sätt få besluten applicerade till verksamhet ute i distrikt och föreningar.

Om det inte skall fungera på det sättet så förstår inte undertecknad varför vi har årsmöten med inslag av förslag från den sittande styrelsen med verksamhetsinriktningar som vi fattar beslut om,  som vi sedan inte bryr oss om, varken från centralt håll eller ute i distrikten och föreningarna.

Den kanske allra viktigaste kommittén som gällde Svensk cykels framtid var  "Ungdoms & rekryterings kommittén" med det klingande namnet som säger vad som skall göras, som i vår organisation inom distrikt och förening hade sin motsvarighet i en ledamot med benämningen "Ungdomsansvarig" - denna givna koppling har man inte brytt sig om från den ansvarige, utan ändrat till ordet "rekrytering" ansvarig för detta Anette Rudenstam.

Det arbete som påbörjades genom en sammandragning som Sisu - riks gjorde i Skövde april 2004, avseende det mycket viktiga arbetet med "ledarförsörjning" har hanteras så utomordentligt dåligt inom SCF - styrelsen så att vi nu 5 år senare inte fått ut någonting av detta, det är inte mer än en stor skandal. och i sak är detta en brist från ledarens sida, läs Ordförande.

Denna fråga har bollats mellen olika grupper inom SCF- styrelsen men inget konkret har kommit ut, det senaste under -tecknad hörde var att någon Mats Karlsson från Göteborg arbetade med frågan, men det har tidigare sagts, men ingen -ting har kommit fram, det är ansvarslöst av den ansvarige ledamoten som nyss har namngetts, och visar på att man inte behärskar ämnet eller förstår vad som behöver göras.

Den andra mycket allvarliga åtgärden som den invalda styrelse ledamoten Thomas Rehn vidtog 2004 som ansvarig för sitt tilldelade ansvarsområde  var att utplåna den näst viktigaste kommittén, nämligen Distrikt & föreningsutvecklings -kommittén, är det någon kommitté utöver Ungdoms & rekryteringskommittén som verkligen behövs, så är det denna kommitté, vi kan bara se hur det i verkligheten ser ut i många av våra distrikt och föreningar så förstår man det absurda i det som denne ledamot med den sittande styrelsens medverkan tog beslut om.

Istället för att tag i de frågor som lyftes upp utifrån cykel Svergies gräsrötter, med bland annat inlämnande av motioner till årsmötena, som behandlades oftast med en nonchalerande inställning från styrelsens sida, redovisningar om hur vi har misslyckas med Sisu-timmar, lokstödet och rekryteringen av ungdomar, bemöttes på årsmötet 2008 ävensom 2009 med tystnad från de ansvariga i styrelsen, det var troligtvis fel budbärare.

Allt detta har slutat med att styrelsen lade fram ett förslag om att starta upp ett "Projekt Svensk cykel" som man fick årsmötet med på, trots olika inlägg om att detta planerande skulle lägga en död hand över Svensk cykel under dessa två år 2009 - 2010, tyvärr kan undertecknad konstatera att så har skett mot bakgrund av det som här ovan sägs att ingen kommitté utöver motionskommittén har agerat efter årsmötet, de övriga har lagt sig i vänteläge.

Svensk cykel beslutade på en ordförandekonferans 2004 om en "Verksamhetsidé" kopplat till en "Vision", med en "strategi" och framlagda "mål". varför detta fantastiska beslut totalt har misslyckas är bristen på framtagna handlings -planer från styrelsens sida i samverkan med kommittéerna, de har inte åstadkommit detta verktyg mot distrikten och föreningarna, enligt undertecknats tänk hade det varit bättre att fullfölja det beslut vi redan tagit, med framtagande av konkreta handlingsplaner - istället för att dra inång "Projekt Svensk Cykel".

Det som har framförts ständigt av undertecknad från denna dag som detta beslut togs, hur ser våra handlingsplaner ut för att nå dit vi gemensamt har tagit beslut på, har ställts otaliga gånger men inga svar eller åtgärd har vidtagits, men nu säger man i den framtagna doktrinen på sidan 58 i den senaste årsberättelsen från SCF, att det måste kompletteras med handlingsplaner, varför inte lyssna in goda tankar tidigare.

Detta har hela tiden nonchaleras då undertecknad fört fram, hur ser handlingsplanerna ut för de kommittéer som skall föra ut detta ner mot distrikt & föreningar, nu helt plötsligt så talar man om att vi inte har nog tydliga handlingsplaner, jag vill påstå att det aldrig funnits några sådana, trots många års påpekande.

Vad är det som gjort att Svensk cykel hamnat i denna åtvändsgränd, ingenting annat än ett dåligt ledarskap på högsta nivå, alltså i Svenska cykelförbundets styrelse, alla organisationer kräver ett "tydligt och aktivt ledarskap".

Detta har tillfullo försummas under de senaste åren inom vårt centrala Cykelförbund, beroende på det jag här ovan säger om ledarskapet, dels att de invalda ledamöterna till styrelsen inte lever upp till innebörden i våra stadgar, och det arbetssätt som varit ledande för Svensk cykel under många år.

Skrivit av en mångårig och intresserad cykelentuiast.
"Tybban"